Min Pappa sa alltid till mig att "det är jag som är den gamla eken". Det var naturligtvis bildligt menat, men han sa också att det var denna ek han menade och han skulle finnas för mig där. Han dog fredagen 13 april 1979, så det är 30 år sedan och eken har vuxit sig ännu mycket mäktigare sedan dess. Nu kan jag gå och prata med honom i mina tankar medan jag jobbar i trädgården runtomkring.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ett vackert träd är ovärdeligt. Hoppas du får en rikitgt bra och inspirerande trädgårdshelg!
Jag har kommit igång ordentligt hemma hos mig och det är toppen.
Hej fr. Koftan
Så väldigt varmt och vackert tänkt och skrivet! Trösterikt! Tack ska du ha!
Skicka en kommentar