Jacka med romantiska blommor

I sann Kristina-stil har jag gjort en jacka/kofta i Supersoft från Magasin Duett. Jag har, som tidigare inspirerats av de vackra stickmönstren från boken "Dikt i maskor" av Solveig Hisdahl. Modellerna i boken är inte riktigt min stil, så jag omsätter friskt det jag gillar med min egen design. PetraO hjälpte mig att fotografera mig med jackan på. Övriga bilder har jag tagit själv.

 Här har jag ändrat ursprungsmönstret så att det börjar med fler maskor och minskas allteftersom till ursrunget vid midjebältet. Här syns också klippkanten.

 För att få ett passande mönster till ärmarna ritade jag ett eget mönster i samma stil som det stora.

 Dessa rosor är rosa på rosa. Det ljusa garnet är ljust rosa.

Pärlorna blev pricken över i och gör jackan till ett lite finare plagg. Jag invigde på julaftonen och kände mig jättefin.

Trivseljacka med lång startsträcka

Jag återkommer ofta till en modell med skört och markerad form. Kanske älskar jag modellen för att jag tycker att den klär mig och att jag blir nättare än om jackan är rak. I detta fall sökte jag länge efter ett garn i lilablått. Till sist fann jag den hos Noda på Färöarna. Nu i dagarna har hon meddelat att web-butiken stänger. Så bra då att Magasin duett har ett helt jämförbart garn. Då har man ju ändå en leverantör när man vill ha tunna tvåtrådiga garner, själva grunden för de nordiska färgmönstren.

I detta fall har jag sett mig om österut för att hitta ytmönster. Jag fick en gång en mönsterbok från Litauen och mönstren är främst tänkta för vantar. Hela boken är en mönsterskatt. De här snedställda rutorna har tilltalat mig ända sedan jag fick boken av en regeringsmedlem, som hade hand om utbildningsfrågor och som besökte vår institution. Jag fick den, den där dagen 1995, då vi hade det där snöfallet, som gjorde att man inte kunde ta sig till jobbet. Det var första gången i mitt då 50-åriga liv och det har inte hänt igen.
Vi hade en middag till de litauiska gästernas ära, när det började snöa. Det var i november och jag hade inga snödäck påsatta ännu. Jag blev alltmer nervös att jag inte skulle komma hem med bilen. Problemet var att jag, av artighetsskäl, inte kunde gå ifrån gästerna. När jag väl kunde köra hem kom jag inte ända hem med bilen, utan jag fick parkera den några kilometer hemifrån. Jag gick till spårvagnen och kom med. När jag satt på spårvagnen meddelades det i högtalaren att det var sista vagnen som kunde köra den kvällen. Trodde du att det var sista nattvagnen? Visst inte! Klockan var kanske halv nio eller så. Nästa morgon kunde vi inte öppna dörrarna överhuvudtaget, utan fick snällt stanna inne.
Mönstret har malt i mitt medvetande och aktualiserats varje gång jag bläddrat i boken. Sent omsider har jag kommit fram till en modell och de rätta färgerna för att omsätta min design i verklighet. Det tog bara omkring 17-18 år. Snacka om betänketid.

Bården nertill, som jag komponerade så att den skulle matcha mönstret, är utgångspunkten till de andra pärluddarna, som jag presenterat i tidigare inslag.

Vegas kofta

Lilla Vega är en söt liten släkting som skulle döpas på sin ettårsdag. Dopet i kyrkan var en mycket trevlig upplevelse! Tre dop förrättades och hela gudstjänsten var firad med glädje och vacker musik, trevlig präst etc.

Eftersom en vän frågade om vad jag stickar, så handlar detta inslag primärt om koftan hon fick. Jag fick inspiration på symässan i Kviberg till ytmönstret och kanterna i avvikande färg, men modellen är min egen. Jag har förälskat mig i okmönster och detta är ytterligare ett förslag. Materialet är ett härligt mjukt bambugarn med lite ull. Maskintvättbart!

Blått idag

Koftan är stickad i Drops BabyAlpackaSilk. Kvaliteten känns helt underbar! Modellen är modofierad från Drops vackra okkofta. Hålmönstret på ärmar och bål har uteslutits. Istället prövade jag med en avig maska som "luser" på bålen, men effekten blev mer som att det är ojämt stickat än som ett tydligt mönster. Av den anledningen uteslöt jag helt mönster på ärmen.

Sommar, sommar, sommar...!

Nu börjar det gå mot ledighet! Efter en vår som inte liknat något annat, börjar det gå mot det normala. Just därför känner jag för att uppdatera bloggen med mina blomsterfavoriter, just nu, och en ny kofta.

Kan det bli mer härlig försommar än med aklejor i solsken. de gör sig riktigt bra med rävsvansarna, som jag inte hunnit rensa bort.

Pioner verkar också vara allas favoriter. Även mina! Dessa är helt ljuvliga, särskilt ihop med daggkåpans läckra limegröna blommor.

Koftan är stickad i gammalt garn från 60-talet, men med möster från vårens kollektion från Drops. Originalet är stickad i Drops Alpacka. Jag blev så förtjust i modellen att jag av bara farten gjorde en i Baby alpacka silk. Också från Drops! Den har jag gjort utan hålmönster på bålen. När den är helt färdig återkommer jag med den!

Kram till alla från Kristina