Jag träffade en student häromdan! Hon tillhörde den lilla härliga skara studenter som jag hade i våras. I avskedspresent förärade de mig några nystan underbara garner, som jag sätter stort värde på och jag tänker noga igenom vad jag skall göra av dem. Jag berättade att jag hade stickat en underbar liten sjal av den härva Malabrigo lace, som jag fick. Hon ville gärna se den och som moderna människor tänker, så sa hon : du kan väl blogga den!?
Uppspänd på mattan.
Den som tittar noggrannt ser att jag gjort ett fel, men vem bryr sig?
Den är som en liten trasa att ha om halsen...
eller en liten sjal att hänga om axlarna...
Helt ljuvligt mjuk!
Jag har ju nästan lagt ner bloggen, men det är ju dumt! Det är ju faktiskt trevligt att visa vad man gjort, speciellt i detta fall. Mönstret hittade jag på nätet, men har tyvärr glömt bort vad det hette och jag hittar det inte nu heller, så ha överseende med det.
8 kommentarer:
Så klokt, att inte bry sig! Tiden är för dyrbar för sånt! Härlig färg, och Tack för kommentaren!
Så fint och jag gillar färgen väldigt mycket/Annemarie Adams.
så söt den är! och färgen är ljuvlig!
Vacker sjal!
Det är trevligt att läsa din blog och se dina inspirerande stickningar.
Hälsningar från Finland
Meri
Tack Meri för både garn och kommentar! Hoppas du har det bra!
Hälsningar
Kristina
ååååh Kristina va fin den var :) bra du bloggade trotts allt ;)
kram Lena
Fin sjal, kul med presenter som värmer både hjärta och kropp!
Den blev jättefin! Tycker inte att du ska sluta blogga men, den är kanske som det sägs, pensionärer har fullt upp! Hoppas att du njuter av livet och tar dagen som den kommer ibland...
Kram Carin
Skicka en kommentar