Pärluddar à la Kristina-Lakris

Efter ett långt uppehåll känner jag mig redo att återvända till bloggvärlden. Dels beror det på att jag har en del att visa, dels på att jag fått tummarna ur och fotograferat. Allt sådant har legat i träda. Det har dock inte arbetslusten till att göra grejor eller arbeta i trädgården eller så...
Nu i augusti var jag deltagande "crew" på ett fantastiskt trevligt "garnkalas" anordnat av Tant Kofta och PetraO/Magasin duett. Det var hemma hos Tant kofta, som har ett underbart hem med lämplig trädgård och ett antal utrymmen, passande för att har små miniwork-shops. Min uppgift var att visa hur man gör små användbara uddar med pärlor längs kanter på stickade föremål. Jag kom på dem i samband med en jacka, som jag kommer att visa vid ett senare tillfälle.
Här är en mudd i Magasin duetts "Supersoft". Fler exempel följer.

Sjal i Malabrigo lace

Jag träffade en student häromdan! Hon tillhörde den lilla härliga skara studenter som jag hade i våras. I avskedspresent förärade de mig några nystan underbara garner, som jag sätter stort värde på och jag tänker noga igenom vad jag skall göra av dem. Jag berättade att jag hade stickat en underbar liten sjal av den härva Malabrigo lace, som jag fick. Hon ville gärna se den och som moderna människor tänker, så sa hon : du kan väl blogga den!?

Uppspänd på mattan.

Den som tittar noggrannt ser att jag gjort ett fel, men vem bryr sig?

 Den är som en liten trasa att ha om halsen...

 eller en liten sjal att hänga om axlarna...

Helt ljuvligt mjuk!

 

Jag har ju nästan lagt ner bloggen, men det är ju dumt! Det är ju faktiskt trevligt att visa vad man gjort, speciellt i detta fall. Mönstret hittade jag på nätet, men har tyvärr glömt bort vad det hette och jag hittar det inte nu heller, så ha överseende med det.

Randig omlotttröja

 Nu har jag gjort det igen! Mot bättre vetande! Jag menar att jag har stickat randigt. Jag älskar ränder, men fy tusan vad det blir många trådar att fästa! Högen här är ändå bara hälften, för jag orkade inte fästa alla trådarna på samma gång.

I övrigt är jag glad över resultatet som jag tror blir väldigt bra på den lille Gustaf, som har så härlig färg själv och därför kan passa i lite färger. Jag har inte sytt i banden ännu för att knyta med, men dem får du föreställa dig. Med band växer plaggen med barnen.

 Denna kille skulle faktiskt inte vara född ännu och jag tror han tänker växa med raketfart. Han var ju normalstor trots att han föddes tre veckor för tidigt. Somliga har bråttom!

Vinst blir sjal

När Tummelisa garn hade stickcafé på Stora Holm nu i april, var jag där och hade en väldigt trevlig kväll med stickintresserade människor, kända och okända för mig. När vi kom fick vi skriva våra namn på lappar för att delta i ett lotteri. Gissa om jag blev glad när jag vann en härva "Special edition" i underbara gröna nyanser. Det var petraO som hade härvat ihop matchande garner till en sjal om ca 150 gram. Jag har pillat lite med de tunnaste garnerna, som mest var som trådar. Jag har dubblat lite med garn jag hade, resp. tredubblat garn, genom att dra ut långa öglor och sticka med dem. Det sistnämnda var det en bordsgranne som tipsade mig om. Kul att lära sig nya sätt att lösa problem på.
När jag nu fotat ser jag hur väl sjalen matchar en Iris Germanica i motljus.
Just nu blommar liljekonvaljerna! Är de inte som en dröm?

Vegas kofta

Lilla Vega är en söt liten släkting som skulle döpas på sin ettårsdag. Dopet i kyrkan var en mycket trevlig upplevelse! Tre dop förrättades och hela gudstjänsten var firad med glädje och vacker musik, trevlig präst etc.

Eftersom en vän frågade om vad jag stickar, så handlar detta inslag primärt om koftan hon fick. Jag fick inspiration på symässan i Kviberg till ytmönstret och kanterna i avvikande färg, men modellen är min egen. Jag har förälskat mig i okmönster och detta är ytterligare ett förslag. Materialet är ett härligt mjukt bambugarn med lite ull. Maskintvättbart!

Välkommen farmors lille Gustaf!

Lille Gustaf är född tre veckor för tidigt, men ser så färdig och fin ut att farmors hjärta svämmde över av lycka och glädje. Jag har idag hälsat på honom, mindre än ett dygn efter födseln. Hade han väntat 6 timmar så hade han blivit farfars 75-årspresent.

En riktig Olle

Jag har stickat och stickat, men mycket har varit strumpor, sjalar och inte så mycket som egentligen har varit värt att visa. Nu har jag stickat av ufo-garner, en riktigt härlig Olle, som jag direkt, när den var klar, fick en sån där härlig känsla av trivsel.
Garnerna var inte köpta till en tröja och jag har fått inprovisera en del. Jag fick repa upp kanten nertill för att få det grå garnet att räcka. Istället blev det en snygg randig variant, som faktiskt blev bättre än hur det var tänkt från början. Det röda garnet i kanten är ett annat garn än det röda i tröjan. det visade sig vara det röda garnet som satte gränserna för storleken etc. Ärmarna fick bli enfärgade grå. Ni vet, ett sånt där pussel, som blir en utmaning, men som ofta leder till bra resultat.

Jag får beröm av män i 40-årsåldern, så jag förstår att ollen ligger i tiden.